Jag är på dåligt humör, det var jag igår också "sur och grinig är han (hon i detta fall) även rent ut sagt är (mamma) tummetotten rena rama dumma botten...

  Vet inte varför jag känner mig så sur och grinig, det är inget humör som ligger för mig. Jag brukar vara glad, ledsen eller arg. Mycket sällan känner jag mig irriterad på det här viset och gör jag det brukar det gå över på en kvart ungefär.

  Tänker nu pröva om Miss Li och tokskurning av badrummet kan leda till bot mot detta surmoln som hänger över mitt huvud! Återkommer med resultatet om jag inte är för sur för detta.

   En tanke bara, har jag ätit för mycket surgodisar?

Surhälsningar från en surströmming!  

på djur. Varför har man kläder på sina hundar? Jag kan inte förstå det riktigt. Det är klart att det är ok på nakenhundar och släthåriga hundar med lite underhudsfett.

  Så, ja, Wilma har kläder, hela tre plagg. En svart stickad polotröja som hon ser väldigt intellektuell ut i, men den använder vi nästan aldrig, bara riktigt kalla höstkvällar. Hon har också en regnoverall, den använder vi, dels blir hon inte så smutsig under magen och inte särskilt blöt heller. Wilma avskyr regn, hon är en väldigt "flickig" JRT och är jätterädd för att bli blöt, särskilt om tassarna. Sedan kommer vi till favoriten fleeceoverallen, utan den får man inte ut henne när det börjar bli -10 och kallare. Hon springer direkt tillbaka till dörren och vill in annars. Ska nog köpa skor till henne också för hon fryser så förbaskat om tassarna och börjar hoppa på 3 ben (träben).

  Det jag inte kan förstå är varför jag skulle vilja ta på henne en klänning? Finskor? T-shirt? Det är helt obegripligt för mig varför man ska ha kläder på hundar som är totalt utan funktion, det finns ingen som helst anledning! Jag tycker att det är totalt idiotiskt, helt huvudlöst, men det är jag det. 

på MSN

Jules;

"Det känns lite konstigt att de pratar engelska fast det utspelar sig i Sverige, amerikanska filmer som utspelar sig Tyskland ser man ju jämt, det känns inte lika konstigt."

Jag;

"Dog han"

Jules;

"Vem?"

Jag;

"Stefan"

Jules;

"Nä han dog inte, han sköt honom i axeln. Kenneth Branagh är en RIKTIG polis som inte försöker skjuta ihjäl folk som Göteborgspolisen"

Jag;

"Ja, Kenneth Branagh är en jätteRIKTIG polis"

Jules;

"Han är som en RIKTIG polis borde vara!"

Wallander, det var jag som var Wallander, fast fortf. kvinna. Det märkliga var att när jag kom hem efter en lång dag av arbete med att lösa brott, fick jag reda på att Ernst Kirchsteiger blivit skjuten. Jag tillhör absolut inte dem som ogillar Ernst, han är snygg och jättemysig och händig och säger ljuvligt underbara saker som;

"Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen." 

"Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen."

"När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där."

Jag kan inte låta bli att älska en man som säger sådana saker.  Åter till drömmen

 Han hade blivit avrättad i ett maffialiknande mord (så sjukt det är gullErnst vi pratar om). Vad gör man då? Jo man sätter sig vid datorn och tar fram Aftonbladet och Expressen, det här måste ju vara förstasidesstoff. Där finns ingenting och jag inser att det är en dröm och människorna i min dröm har ju ingen aning om sådant. Jag kanske ska förtydliga att det var datorn i drömmen jag satte mig vid.

  Drack en massa rödvin gjorde vi också i sann Wallanderanda, väldigt gott. Det som är så fantastiskt med rött drömvin är att man inte får missfärgade tänder och tunga. Yippie, hädanefter ska jag dricka "rötjut" i alla mina drömmar!

   En sak bekymrar mig, jag verkar så sexistisk när jag skriver om snygga män. Det känns diskriminerande, som om jag bara tycker att de är bra för att de är snygga. Därför kan jag nu med gott samvete skriva att Kenneth Branagh är min absoluta favoritskådespelare, men jag tycker inte att han är snygg...

  Wallander blev bättre mot slutet när tempot ökade och jag var inte rädd en enda gång, så det var helt ok att Jazz gick och lade sig vid nyheterna.

ok, det är inte dåligt, det är helt enkelt inte min genre. Det jag tycker är bra/roligt är uttalet av namn och att det blir närmast surrealistisk upplevelse med engelskan i Sverige. Jag undrar om det inte skulle bli en explotionsartad brand i ett rapsfält? Eftersom det är så mycket olja i raps, men vad förstår sig en norrlänning på sådant? Kenneth Branagh är ljuvlig som vanligt, men det var ju väntat. Jules är kvar hos far i S-vall men som jag sade till henne på MSN; 

Vikki säger:

 hahaha ja

som Wallander i "Sidetracked". Får se vad jag tycker, jag har aldrig sett en Wallanderfilm. Håller mig borta från samtida deckare. Jag kan inte se någon anledning till dem, är ju lättare att läsa en tidning än att ödsla tid på en hel bok. Nu ska jag dock göra ett undantag, men det är endast för Kenneth Branaghs skull, han är ett geni, den mannen!

  Jazz, ska också få stanna uppe och kolla ifall  det är otäckt och jag behöver hålla handen. Han är ett barn av sin tid, fullt på det klara med att film är film och inte verkligt, vilket han brukar förklara för sin skräckslagna mamma och syster. Förmodligen kommer dock den kvällströtte nissen somna före slutet. Vi får väl se

Egentligen gillar jag inte sådana program, men Hål i väggen är faktiskt lite kul. Kanske jag skulle gilla fler om jag någonsin såg sådana program. Idag är Bingo Rimér med som en av två lagledare, med sig har han två Bingokopior, det är kul, dessutom är det kul hur fåniga män ser ut i sparkdräkterna.
  Har köpt godis, det är helt och hållet Ewas fel för det känns som hon inte skriver om annat, och godisorden liksom blinkar i klarröd neon. Har köpt små röda kärnfria vindruvor, de har jag smakat på. Jag har inte smakat på godiset för det är Wallandergodis. Ska sluta skriva om godis nu för snålvattnet börjar rinna och det börjar kännas som att Wallandergodis är dåligt och nugodis är bättre.