Missan med nissarna, sista bilden är på hur hon vanligen ser ut på kort, hon måste ha varit osedvanligt sömnig på de första.

Jag ligger i sängen med datorn och kollar på Love Actually, Jazz ligger i gästrummet och kollar på tv, dricker te och är sjuk. Mor sitter i vardagsrummet och ser på Karl-Bertil Jonssons julafton.

Maten var god, men sjuklingarna är inte särskilt matfriska.

Jag har bomull i hela huvudet, jag är fan leds på det här nu...

Bästa julfilmen någonsin?

I mina ögon, ja!

Jag var så skepisk till den, en film som alla gillar kan inte vara bra?

SnyggSandra  tvinga mig att se den. Hennes dåvarande sambo spelade spel eller nått' så vi låg på deras säng och mina ögon öppnades.

Jag bara älskar "Love Actually"

Ok den hade varit bättre utan Hugh Grant som (i vanlig ordning) spelar Hugh Grant och Keira Knightly som gör det samma men annars åhh, älskar denna film! Inte bara för att världens bästa  (i mina ögon) är med i den, det är bara en ljuvlig film!

Kom äntligen upp till Thorsákir igår. Kallt! -28 Myste dock till det på bussen med Matilde Asensis "The Last Cato" och Bachs "Brandenburg Concertos"örjade julaftonsmorgonen med att traska till körgårn' (-30) för att tända ljus på mormor och morfars grav. Fick gräva fram lyktan, började fundera om moster Gun hade tagit bort den.

Nils Karlén min mormorsfar och min mormorsmor Kajsa-Brita f. Nordkvist

Skitdålig bild, jag vet och min mormorsmor var inte 100 år äldre än mormorsfar, han dog i början av 1938 så bilden på henne är tagen långt senare. Btw så tyckte han att Kajsa-Brita var väldigt fult och kallade henne Karin och därför döptes min mor till det.

   Mamma 17 år

Jag tre månader?

Torpet där mamma bodde till 46 eller 47

Hemmanet i Aspby

Moster Frida sittande, tant Anna till vänster bakom henne och mormor till höger.

Ca 1915

Matat fåglarna, tejpat fönstren, eller vad heter det? Mormor använde mjölk och det gjorde jag också i år. Otroligt, jag behövde varken gråta eller svära som jag gjorde förra året. Så ska man använda fönsterremsor, fukta dem i mjölk, inte vatten!

Gjort ren kattlådan, sytt ihop svåldelarna och hängt ut till fåglarna

Öronen hemska, antibiotikan gör mig illamående, sckakerhänt. Jävla kvacksalvare!

Dax för julbad och grilla revbensspjäll, hämta skärmaskinen i källaren, så att jag kan få till fina tunna skivor av skinkan. Sedan tänker jag inte lyfta ett finger, förutom för att stoppa mat i munnen.

God Jul!

Jazz har pyntat jättefint förresten, annat än vår ensamma stjärna i köket hemma. Jag försökte ta kort på Artemis där hon låg och latade sig med tomtarna, helt omöjligt, hon börjar ju bara stryka sig mot mig.

Släktingarna anlänt? Tror att de bor på hotell och du passar upp?

Se och lär...

SnyggSandra och jag (som redan kan) lutar oss tillbaka och njuter av

"The sexiest men alive"

För det händer hela tiden!

Du blir dödad, varje dag, varje timme. DU FINNS INTE! Du är inte människa.

Frihet, är vår födslorätt! Alla måste läras det! Öppna dina ögon, se din omvärld.

förra inlägget.

Jag tänkte ta bort det, inte skriva, för "out of sight, out of mind"

Jag var inte värd ett skit för honom, ingenting1

När jag var 12 var vi för 4;e gången i Tunisien. Det är ett ljuvligt land och Fatimas hand i filigransilver bär jag fortfarande.

Odman vår hovmästare från första hotellet vi bodde, på hade kommit dit. Han var och är (om han lever) en underbar man.

Pappa och jag satt utanför hotellet och jag antar att han drack kaffe och jag drack förmodligen cola (ur den gamla snygga flaskan)

Det kom två män och jag har ingen aning om varför de satte sig vid vårt bord.

De beställde in vin, pappa kanske också drack, jag kommer inte ihåg. Jag kommer dock ihåg att han aldrig brukade dricka mer än ett glas vin till maten eller en likör vid "fina"tillställningar

En av dessa män ville att jag skulle sitta i hans knä, vilket jag gjorde. Jag antar att pappa sade åt mig att göra det, för jag har varken då eller nu gillat att sitta i okända mäns knä.

Han taffsade, som satan. hans kompis gick. Han tyckte inte att det var ok. Jag ville sitta i stolen jag satt förut, fick inte för pappa. Jag ville sitta i pappas knä istället, men fick inte.

Jag hade en man vars händer var överallt och pappa tyckte att det var ok.

Där fick jag för att jag långt innan hade varit smartare än honom.

Jag ville gå till vårt rum, men jag fick inte, jag fick inte gå. Hur länge jag satt där? Vet inte, det kändes som ett liv.

Mamma och Odman kom tillslut, han hade hämtat mina gamla kläder till sina barn, tror vi hade köpt nya till hans son Hammed också.

Han och min mamma såg direkt vad som skedde. Odman blev galen på denne man, som sprang därifrån med, verkligen med svansen mellan benen. Mamma blev galen på pappa har jag för för mig, Odman också men hon stoppade honom eller om det var tvärtom. Kanske var det tvärtom, jag tror faktiskt det. Jag kommer inte ihåg, vi gick till rummet och sov. Jag var 12 och tänkte inte ett skit, jag var bara glad att jag äntligen fick gå därifrån.

Vi pratade aldrig mer om det och vi åkte aldrig mer till Tunisien, vilket är synd, det är ett underbart land och jag är tacksam över att jag hade en av de gräsliga (moderna då) overallena på mig då.

Isa är den enda jag har berättat detta för, för jag skäms, vad hade jag gjort för fel? Föräldrar gör inte så, ingen gör så, mot någon. Detta är så vansinnigt vidrigt att minnas, men jag tror faktiskt att pappa höll på att sälja mig, vi skulle gå någonstans, jag och denne man när Odman kom.