I lördags fick jag sova i hängmattan, världens gulligaste unge låste ut mig. Hängmattor "is the shit" att sova i.

Vi har plockat svamp, två svampar på två timmar en stensopp och en tegelsopp.

Läste precis; Mäktig mans kvinna av Catharina Ingelman- Sundberg

Spännande historia, dåligt skriven.

Jag har gröt i hjärnan...

I Pelle Molins ord

"Detta är Ådalen, sannerligen det fagraste land! Allt detta är min Ådal, mitt sagoskrin, min kärlek och min skräck, ty hur man längtar över bergen , håller det fast som en mara."      

Alla foton från Styresholm

Har försökt kolla när jag köpte den på Adlibris, men det verkar som jag köpt den någon annanstans. I allafall så är den bra och den är ännu en av mina böcker som håller på att falla sönder.

Dagen har varit förfärligt tråkig, har roat mig med att spela Pirates på Facebook och gjort ett test som visar att jag är Dr. John Dorian. Det var förträffligt att få veta!

Jag brukar mycket sällan använda mig av Facebook, men nu tänkte jag att Jules skulle uppdatera.

Det här måste vara det tråkigaste inlägg jag någonsin åstakommit. Jag ber om ursäkt!

G'natt

blev Jules igår, HA!

Det var så här, hon skickade ett sms och sa att hon kanske skulle komma hem, om hon orkade. Vid 19-tiden börjar misstänka att hon inte kommer att komma, men vill naturligtvis vara säker. Jag skickar därför detta sms till henne.

Oh, heart in thousand pieces,

my Jules has gone away!

 Will she be back?

I cannot tell.

If not,

I´ll soon rest in early grave.

Oh woe me, woe me

my Jules has gone away.

Svaret dröjer inte länge;

Jane Austen you bitch  

Hon hade så jävla fel, (men ändå rätt) vilket inte är särskilt konstigt, mig veterligen har hon aldrig läst Austen...  Hade hon gjort det hade hon vetat att ingen av Jane Austens hjältinnor någonsin uttryckt sig så patetiskt. Det var dock kul att hon lyckades koppla språket till rätt författarinspiration...

Börjar undra om jag fått en mindre hjärnblödning. Jag kan fan inte skriva förståeligt längre.

Har iallafall kunnat frångå bilderböckerna, och botaniserar som en galning på biblioteket. Just nu läser jag Carol Shields korta Jane Austenbiografi. Lättläst utom i ett fåtal fall där det förekommer tveksam syftning, jag får dock känslan att att dessa har tillkommit i översättning. Eller känslan, man översätter väl inte syftningsfel?

Längtar så jäkla mycket efter en liten Jazz som gillade att pussas, sitta i knäet och kramas i största allmänhet. Längtar efter lille killen som alltid skulle bo med mamma. Att Jules blev äldre gick på något vis mer obemärkt förbi, bäbisen fanns ju kvar. Lillbäbisen som blir tonåring i maj. Det känns så jävla surt! men bra...

Ey, nu ska jag läsa färdigt Shields "Jane Austen" för att sedan kasta mig över "Porträtt av ett äktenskap" om Vita Sackville-West och Harold Nicolson av Nigel Nicolson (deras son)

Jag överdriver inte när jag säger att jag älskar sambiblioteket!   

på biblioteket.

"The Nature of Water and Air" av Regina McBride.

Lysande, poetiskt språk orginell historia utan ett klassiskt lyckligt slut.

Inget, flicka blir friad till, gifter sig och lever lycklig ialla sina dagar alltså. Faktum är att den här berättelsen är så långt ifrån det som man kan komma!

Läs, det är en order!  

sitter i. Njuter av den alltid like förträfflige skribenten, filosofen och poeten Hannu Sarenströms "Trädgårdsmagi" som lika gärna skulle kunna kallas trädgårdspoesi. Jag ska ge exempel;

"I trädgården vandrar döden och livet ständigt vid din sida, en tankes andetag blir livets gestaltade form"

eller

"Det som gör trädgården till stor levnadskonst är att den ännu är ofullbordad -

i morgon kommer den med nya visioner och möjligheter.

Så vill jag att min trädgård ska vara, som livet -

självklart, överraskande och oförutsägbart"

Jag och Hannu Sarenström har samma trädgårdsfilosofi, och jag älskar att han är så tillåtande mot andra människor. Han kan tycka att trädgårdar är förfärligt fula, för att sedan se det vackra i dem när han får se dem genom en ägare som älskar sin trädgård. För det är ju så, det någon verkligen älskar kan inte vara fult!

  Trädgården är mitt drottningdöme/drottningrike (2 ord som inte alls fungerar, maktord är inte för kvinnor) Jag får göra som jag vill, jag får låta ogräs och snår växa för att jag vill ha en djurvänlig trädgård, där det absolut inte används kemiska bekämpningsmedel.

Klezmermusik, perfekt att arbeta i trädgården till!

och har just lämnat tillbaka "The Somnambulist" av Jonathan Barnes. Störtskön bok och väldigt engelsk med sina ordlekar.

  Jag kan inte låta bli att bli glad när jag kommer in på sambiblioteket, världens skönaste plats. Att få gå här och botanisera bland böcker är ju en alldeles underbar gratisgrej. När jag säger till mina barn att jag vill bo här är jag alldeles allvarlig! Lånat lite nytt har jag gjort också, men det återkommer jag till.

   Innan jag hamnade här var jag på nytt förhör hos polisen, jag önskar att hela den där misshandelsgrejjen låg bakom mig, så länge det inte har varit någon rättegång så sker det fortfarande på något sätt. Det är märkligt hur en känsla kan återkomma, varje gång den här händelsen kommer på tal, blir jag livrädd/panikslagen, vad du vill, och tror att Emil ska dö. Jag vet att han mår alldeles utmärkt nu, men flashbackrädslan finns där iallafall. Jag kan inte beskriva, för både kropp och tanke stelnar när jag tänker på den där natten, andningen blir oregelbunden.

Äh WTF...   Min vita riddare på den träfärgade springaren eller hur det nu var...