Tog adjö av Jules vid 11 och gick ner på stan. Strosade i affärer men hittade inget, hade ingen lust att prova kläder. Jo, hittade alldeles underbara små högtalare som såg ut som hundar på Lagerhaus, men orkade inte släpa dem till Thorsakir för att sedan släpa hem dem till Hernösand (jo jag gillar den gamla stavningen av städer, eller ja Thorsakir är en församling om rätt ska vara rätt).

  Här är inte roligt att vara längre jag blir mindre och mindre förtjust i min mor mina barn står inte ut med henne, och ja, hon är en fruktansvärt jobbig människa. Jag drog verkligen en nitlott i föräldralotteriet.

  Har ingen aning om vad jag vill eller vart jag vill, förutom bort. Jag vill någon annanstans, jag vill få ro... Det fick jag här, förut, men inte nu, inte nu.

  Jules pappa och farmor kom förbi för att hämta det lilla tältet och ett liggunderlag till Jules Urkultresa, vilken inte blir av om hon behöver en till operation.

  I natt läste jag: Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist. Fantastiskt bra, om älskade anhöriga som blir förändrade till oigenkännlighet, ett ämne som är välbekant för mig då jag jobbat på en demensavdelning och haft nära kontakt med anhöriga till vårdtagarna. Jobbigt ämne som J.A.L utforskar på ett oerhört berörande och närgånget sätt, han tvekar inte för sorgen utan utforskar dess beståndsdelar, så bra att jag var lite rädd för att somna. Hanteringen av odöda väckte tankar om min far, glädje att han blev kremerad vilket följdes av en funderan om askan virvlar runt i urnan för att försöka forma sig till en mänsklig varelse igen... Makabra tankar...

Jag läste: Låt den rätte komma in i vintras vilken också var bra och J.A.L tvekade inte för det äckliga där heller, då tänker jag främst på historien om Eli´s vårdare. Tycker dock att hanteringen av odöda är bättre.

Det roliga med dessa två böcker är att ägaren till dem är (tada!) Jules pappa som aldrig läste en bok medan vi var tillsammans. Jag har många jävligt bestämda åsikter, en av dem är att, ska vi bo ihop, får du fan läsa böcker, annars kommer jag att förakta dig... I´m such a nice person:)

  Eftersom att de blivit en hel del om döden idag avslutar jag med bilder av buketten jag gjorde till fars urnfästning den 10:e juni. Liljekonvaljerna var väldigt passande eftersom, de var blommor pappa alltid brukade få på sin födelsedag som var just den 10:e juni.