Är du allergisk, stick för fan inte in huvudet i garderoben, där katten alltid ligger och gosa med henne i 10 minuter. Ibland tänker man inte alls!

Jag har inga större problem med katter, bara om jag ska sova på en kudde där de legat, eller om jag som sagt sticker in huvudet i garderoben.  Det känns inte särskilt skönt i ögonen efter ett tag, jag kan liknade det med att ha fått sand i ögonen.

Tyvärr är jag helt under Artemis stövel, jag springer och ger henne blötfoder när hon vill ha, jag kommer som ett skott när hon lägger sig på rygg och tittar på mig, det innebär nämligen att magen ska klias. När man är på toaletten kommer hon och vill bli borstad, jag kan bara inte säga nej till henne.

Katter är så oerhört mycket bättre på att träna människor än hundar!

My Mistress

funderade på hur jag skulle slippa undan. Tyvärr fann jag ingen utväg. Istället låtsades jag vara tjänsteflicka på ett stort gods och trappen var i vackraste vita carraramarmor.

Med stolthet gjorde jag rent trapphuset och bonade det. Inte för att det blev roligare, istället började jag tycka synd om tjänstefolk i största allmänhet.

har nu farit till Stockholm, för att på söndag bege sig USA på söndag.

Det var sorgligt att åka iväg i måndags, lillan undrade om vi inte kunde stanna längre. Det kunde vi inte.

Minst tre månader utan henne, så förfärligt sorgligt. Tackolov finns SCYPE, jag är enormt glad över det.

För hundra år sedan tog det ungefär 3 månader för ett brev att korsa Atlanten, om jag inte minns helt fel? Så än en gång tack för SCYPE.

Själv har jag nästintill outhärdliga smärtor i höger hand och får göra många saker med vänster, vilket gått över förvåning bra. Hur smärtorna tillkommit har jag ingen aning om, handen var helt ok i tisdags när jag somnade.

Denna dag innebär insamling av enris och förhoppningsvis besök hos Britt-Ingrid, mor enda levande kusin. Av någon underlig anledning, kallar jag henne inte tant som jag alltid annars gör med äldre. Jag undrar varför?

hela dagen igår. En stor rishög blev offer för lågorna.

Läste ut Anne Perry's "The Silent Cry"

Det är inte "god litteratur" men den har hög underhållningsfaktor och det är en orginell historia med excellent miljöskildring.

Historien hade mått bra av fler "red herrings" insikten om vilka som är skyldiga kommer ganska snart.

och fantastiskt god middag med Lotta igår.

Jag kom hem med fem "måsteläsaböcker".

Anne Perry; "The Silent Cry"

Ian Caldwell & Dustin Thomason; "The Rule of Four"

John Le Carré; "The Secret Pilgrim"

John Fowles; "The Collector"

Neil Postman; "Technopoly, The Surrender of Culture to Technology"

Det är typiskt passionerade läsare, ingen kan vara mer entusiastisk! Böcker är både livsglädje, andningshål och omöjliga att leva utan.

- Har du läst det här?

 -Du måste läsa den!

Det är en ständig jakt, på loppisar efter rariteter, vackra bindningar och fler exemplar av favoriterna, så att man kan skänka bort dem.

Mycket trött och mätt, började jag genast på "The Silent Cry" Ska försöka fortsätta läsa den på bussen idag.

Jag har fått så svårt att läsa på bussar nu mer. Jag sitter och lyssnar på Nick Drake och betraktar ett vackert landskap. Sträckan Sundsvall- Härnösand är dock så ful att den inte fångar en. Problemet börjar efter Härnösand, där det både är vackert och jag blir fylld av förväntan inför att komma hem till Thorsákir.

Hur jag ska få med mig allt blir problematiskt, dessutom är det byten så det blir av och på i två timmar och 30 min. *SUCK*