skinkschnitzel, jag har aldrig gjort det förut. Är faktiskt förvånad över hur härligt den smakade, fylld med prästost och torkad tomat. Lite klyftpotatis, broccoli och svampsås (egenplockad torkad svamp *stolt*) citron och kapris fullkomnade måltiden. Hade inte Jazz och Jules satt sig direkt på busse n efter skolan, skulle jag faktiskt trott att han läst mitt tidigare inlägg. han bad att få smaka kapris! Oh, hur lätt ett modershjärta kan värmas! Jules tog alldeles för mycket mat i vanlig ordning, intet nytt under solen där. Jag hade faktiskt tänkt ta en bild på maten, men vi var så hungriga att jag glömde. Tycker inte att det ser så snyggt ut med halväten mat på bild heller...

Asch, ut och skotta snö, kan behövas efter den middagen.

Jazz vill inte äta räkor och aioli, det tycker han inte om. Sedan glufsar han ner massor. Inte heller vill han äta oliver, de är äckliga. Detta till trots slukar han foccacia med oliver på som om han fick betalt för det. han vill inte äta diverse kokta grönsaker, de är också äckliga. Detta är förståeligt, i skolan serveras tydligen urkokta och vattniga saker fortfarande. Hemma är det gott bara han smakar. Vad som är irriterande är att det alltit är "Jag äter inte det, för det är äckligt" Har aldrig någon betydelse hur mycket jag påminner honom att "Du åt det minsann sist!" Det är fortfarande äckligt till en början.

Jag har en skitsträng smakaregel hemma, vi smakar innan vi yttalar oss. Julia har två undantag, hon kan inte med räkor och oliver, till skillnad från lillebror viker hon inte från detta. Jag prövade att låta henne blunda när hon var fem och stoppade en majonäsig räka i munnen på henne. Den han knappt komma in innan den kom ut igen. Hur hon kunde känna att det var en räka så snabbt vet jag inte, jag är fortfarande imponerad. Dessutom blir det bara fler räkor till mig.

Jules irriterande matvana är att hon alltid är så jäkla hungrig, tar för sig jättemycket sedan orkar hon inte äta upp. Matregel nr. 2 är att när man tar för sig maten själv äter man upp den också. Är det jag som öser upp slipper man detta, ibland får jag ju till Kebnekaiseliknande högar. När vi var i Gbg för några år sedan, ruinerade Jules mig. Hon är fortfarande bäbis och BARA måste äta ca sju tuggor var 4:e timma. Sedan är hon mätt. det blir en nätt summa när det är restaurang som gäller. Skitungar säger jag bara, skitungar! De är bäst när de sover...  

Personligen fixar jag inte legymsallad. En jul, fick jag välja mellan att gå och lägga mig eller äta legymsallad. Jag valde det första alternativet, trots att det innebar att jag varken skulle få se Kalle Anka eller få några julklappar. Min mor vek sig, för första och sista gången i mitt liv tror jag. Jag slapp äta legymsallad och fick se kalle samt få min beskärda del julklappar.

  Maskrosvin

Mal 230g. russin och täck med 0,5 l vatten, tillsätt saften från en citron och 500g socker, rör tills sockret är löst.

Tillsätt 1tsk jäst när vattnet är 24 grader och låt jäsa i en vecka , rör om ofta. Rensa 3 liter maskrosblommor från allt grönt och rör sedan ner blommorna tillsammans med 2 l varmt vatten (?) i jäsningsskålen. Jäs i en vecka till och rör om dagligen. Sila ifrån och rör ner 600g socker i 2 l varmt vatten, låt svalna och häll i. Tappa upp på flaskor som försluts med bomullstussa.

(pga. jäskraften) Efter 2 månadert silas bottensatsen ifrån igen, och nu är det dax att buteljera vintet "på riktigt" därefter lagras det minst 1 månad innan det är drickfärdigt.

För mig helt oprövat vin så jag har ingen aning om hur det smakar eller om det är ett bra recept eller ej. Jag tänker definitivt testa i år, 39 kommer att gå i maskrosens tecken.