Kim dog på balkongenbordet. Mamma tokvägrade peta på raringen, hon tror nämligen att fåglar och fjädrar har löss. Jag har försökt förklara för henne att de bara lever på sådant där det finns blod. Behöver jag säga att hon inte tror mig?

Iaf, Kim, till minne över dig.

      Jag hoppades att Kim var gammal eftersom hen var så grå på mage och nacke. Vid närmare studier kring fågelmatan visade det sig att alla blåsparvar har en grå fläck i nacken. Hur gråa de är på magen vet jag inte, de verkar vara blyga för visa magen.

Farbror Lasse tyckte jag var fånig som skulle hålla begravning, men jag gjorde klart att det som dött hos mig får en stadsmässig begravning. Det är självklart att den som hedrar mig med att dö hos mig den hedrar jag tillbaka!

Nu slapp jag begrava lilla Kim, för naturen gick sin egen väg och på morgonen för begravningen var Kim borta.

Jag trodde Artemis var skyldig, (bad me) men hon hade inte varit ut!

Så den enes död är den andres bröd, precis som naturen tänkt!

Det gör mig toklycklig, äntligen får Härnösand vara bäst på något!

Vad gör det att lärarutbildningen inte får utexa längre för att den är värdelös, när vi har MEST snö i landet?

Kom hem lite sent idag, Jazz skulle möta mig och Wilma kl. 9, så att jag kunde gå direkt och handla. HA! kl. 9 satt vi fast bakom två långtradare i Saltviksbvacken, där stod vi i 40 min.. Det var bara att gå hem igen för honom i snöstormen.

Så jag och Wilma skuttade hemåt, packade ur ryggsäcken, gick tillbaka för att handla.

Det är en väldans tur att jag inte tycker snöstorm är så värst jobbigt!

Ok, det var lite jobbigt att gå i motvind ner, men det var ju medvind på vägen hem och det är jag tacksam för!

  Mitt köksfönster nu, fast det har varit mer snö där också.

Att Kristi Törnekrona ser ledsen ut är för att den har blivit kall och förmodligen förkyld :D