med min trogna sköldmö Wilma. Wilma, bjäran, Wilma draken.

Fullt på det klara med, närmar sig människor mina kantarellställen är det kill, kill, kill som gäller.

Trattkantarellcity stod kvar, oupptäckt av andra, min bara min stad. Förbannade åter igen den blå jackan, så lätt att se för andra.

Sökandet, min drog får hjärtat att bulta.

"Nog finns det mål och mening i vår färd men det är resan som är mödan värd."

Tacksam, så tacksam över skogens håvor.