i Peter Linnés inlägg alltså är min konklusion att Jonathan Falk som är chefredaktör på GP sket i alltihop. Det är möjligt att det är en liten sak, men allting börjar med små saker. Jag tar Rosa Parks som exempel!.

c'est moi. Det har varit tupplurar varje dag, skulle tro att jag är uppe i 12 timmars sömn per dygn.

Då blir det arbetsamt för; L'État c'est moi

Vissa stunder blixtrar det till, jag jagar svamp, kommer hem och måste sova ett tag.

Igår struntade jag i svampar, rensade och lyssnade på Harry Potter istället. Kroppen känns nämligen lite sirapslik.

Förmodligen sover jag dåligt för människor jag inte vill träffa dyker upp i drömmarna hela tiden, och käken känns som den varit väldigt hårt åtspänd hela natten. Vaknar alldeles för tidigt med tungan fastlåst i gommen så nog spänner jag mig alltid.

Asch, blir väl bättre snart, men ber min far, huset jag växte upp i och ex-sambon narcissten hålla sig bort från drömmarna, tack på förhand!